I love you a bit longer
Bostaden passar inte längre behoven, man blir både flera och färre. Och vill flytta.
Många fokuserar på de yngres problem på bostadsmarknaden. Och javisst, de är en drabbad grupp.
Men jag tänker också på en annan grupp som faktiskt har det mycket bekymmersamt på bostadsmarknaden, nämligen den stora grupp som varje år skiljer sig.
Där ett hushåll ska bli två. Och är det barn inblandade, med varannan veckas boende, ställer det krav på en något större (och därmed dyrare) bostad. Två uppsättningar av allt. En inkomst.
Kanske är det inte så konstigt att många väljer att skiljas åt när barnen blivit lite större. Om andelen hemmavarande barn är färre resulterar det i att du kan köpa en billigare bostad.
Konsekvenserna av problemen på bostadsmarknaden blir stora, jag uppfattar det som att människor tvingas bo tillsammans trots att äktenskapet eller relationen är över. Man har inte råd att skilja sig. Och där är bostaden en stor utgiftspost.
Och en flytt är alltid känslomässigt påfrestande, oavsett situation i livet. Hur ska den då inte vara för den som skiljer sig?
Så tragiskt.